Släpp och gå vidare ❤️

Jag önskar jag bara för en enda dag slippa tankarna. Jag pratar med en superbra kvinna som hjälper mig att hitta och lägga rätt fokus på rätt saker. "Acceptera det jag inte kan förändra typ" 

Ändå, boooom så kommer tankarna. 😢 närihelvete ska JAG få sinnesro???? När ska jag sluta känna såhär!!!!! 

När ska jag acceptera och istället vara glad för det jag har. Mitt friska sinne säger att mitt liv är fulländat, jag lever med mina drömmars man❤️ Mina tre gudomliga barn och vårt hus tar sagta men säkert form efter hur vi vill ha det. Mitt liv är sååååå bra!!!! Ändå känner jag den där jävla tomheten. Som sitter som jävla hullingar, in i min själ 👎 


Vi har alla drömmar här i livet eller hur? Hur vi vill leva, vem vi helst vill leva med, hur vi vill bo, hur många barn man ska ha osv. Ibland blir livet inte riktigt som man drömt om, eller, alla förväntningar man har blir kanske inte uppfyllda? Men det betyder ju inte att det inte blir riktigt jäkla bra ändå, eller hur???  Så varför kan jag inte bara acceptera? Hur lång tid ska det ta?



My Nilsson

Välkommen till min blogg! 31 årig tjej som jobbar som handledare på hvb för ensamkommande flyktingbarn. Bloggen är rak och ärlig. Här skriver jag om livet, glädje och sorg.

RSS 2.0