Jag lever!!


Japp! Här e rundan. Fast den är egentligen 11 km, runkeeper ligger alltid lite efter. Sträckan är inte lång precis men så fort jag kommer in på grusvägen börjar det gå uppför. 5 km är ren uppförsbacke 😬 Jag minns Patricias ord "huka dig, luta dig framåt och skjut ifrån" Sakt och gjort 👍🏼😊 Men på slutet var det svårt. Jag tar sikte på ett träd som är högst upp, det jobbiga i detta är att även om jag kommit upp till trädet, så är det plant typ 4-7 meter sen är det dags för nästa. Det tar aaaaaldrig slut. Målet var en mil idag och jag lyckades. Tiden är ju inget vidare men jag kämpar efter min förmåga. 

Min rygg är ju knas igen, så troligen kommer jag ha tokont I morgon i höfterna men jag överlever. Jag får mer ont av att bara sitta still. 

Drog ihop lite sockerfri paleo lingonsylt när jag kom hem. Jag fuskade dock och tog i 5 msk honung, den blev sur som fan ändå men det är gott tycker jag. Superenkelt!
600 gr lingon, 2 fint hackade söta äpplen som kokt sönder i 2 dl vatten därefter i med lingonen och kok utan lock i 20 min. Vill du ha söt sylt så ös på med mer honung. Häll i steriliserade burkar. 


Till mellis stekte jag bananpannkakor med spenat i 👍🏼😊

Såååå gott! 





Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

My Nilsson

Välkommen till min blogg! 31 årig tjej som jobbar som handledare på hvb för ensamkommande flyktingbarn. Bloggen är rak och ärlig. Här skriver jag om livet, glädje och sorg.

RSS 2.0